Den samiska kvinnan Christina Larsdotter, i sin samtid känd för att vara ovanligt lång, fördes efter sin död 1854 till Karolinska Institutet. Hennes skelett blev under Anders Retzius försorg en del av KI:s anatomiska museum, och ställdes ut fram till 1892, då en brand ödelade delar av det anatomiska museet. KI:s vetenskapshistoriker Olof Ljungström berättar om Larsdotters öde och belyser samtidigt anatomin, en av 1800-talets viktigaste vetenskaper.